labb 1
MATERIAL: Bögare halvfylld med kallt vatten.
HYPOTES: Jag tror det kommer bli bubblor på kanterna.
GENOMFÖRANDE: jag tog fram en bägare och fyllde den till hälften med kallt vatten.
RESULTAT: Hitills så är det små bubblor i botten.
HYPOTES: Jag tror det kommer bli bubblor på kanterna.
GENOMFÖRANDE: jag tog fram en bägare och fyllde den till hälften med kallt vatten.
RESULTAT: Hitills så är det små bubblor i botten.
labb 2
MATERIAL: Bägare, brännare, trefot, vatten
HYPOTES: Jag tror att det kommer att koka efter en stund och sen ryka. Jag tror att bubblorna innehåller ånga.
GENOMFÖRANDE: Jag tog fram en bägare och fyllde den till hälften med vatten. Sen la jag fram en brännare och satt på bägaren med vatten och satt på plattan och väntade.
RESULTAT: Det började koka som ... och det började ryka. Bubblorna innehåller vattenånga.
HYPOTES: Jag tror att det kommer att koka efter en stund och sen ryka. Jag tror att bubblorna innehåller ånga.
GENOMFÖRANDE: Jag tog fram en bägare och fyllde den till hälften med vatten. Sen la jag fram en brännare och satt på bägaren med vatten och satt på plattan och väntade.
RESULTAT: Det började koka som ... och det började ryka. Bubblorna innehåller vattenånga.
Labb 3
Matrial
Mätcylinder, nål, vatten och en isbit
Hypotes
Volymen i mätcylindern kommer att öka.
Genomförande
Vi ska ha ner en is bit i en cylinder och se hur mycket vattnet stiger.
Resultat
Vatten nivån höjdes 9 ml, och när jag pressade ner isbiten så höjdes den ytterligare 1 ml.
Mätcylinder, nål, vatten och en isbit
Hypotes
Volymen i mätcylindern kommer att öka.
Genomförande
Vi ska ha ner en is bit i en cylinder och se hur mycket vattnet stiger.
Resultat
Vatten nivån höjdes 9 ml, och när jag pressade ner isbiten så höjdes den ytterligare 1 ml.
5.2
1. Vad är molekylformeln för vatten?
H2O
2. Vid vilken temperatur är vatten som tyngst?
Vid 4 + C*
3. Varför flyter is och vad har det för betydelse för livet på jorden?Is är lättare än vatten. Om det skulle vara tvärt om så skulle vattnet frysa från botten istället för från ytan. Då skulle det vara större risk att hela sjön blev bottenfryst och då skulle djur och växter i vattnet dö.
4. Vad menas med ytspänning och hur märker vi av den?Ytspänningen håller ihop vattnet i t.ex droppar. Det uppstår när när alla vattenmolekyler dras mot varandra. Det blir som en hinna runt droppen.
5.Förklara vad som menas med vattnets värmekapacitet.
Vattnet har en hög värmekapacitet det innebär att det håller kvar värme bra
6.Berätta hur vatten kommer upp från djupt i marken till växternas blad.
Kapillärkraften gör så att vattnet kan "klättra" upp genom växternas rötter och sedan genom rören i växternas stam.
.På vilka sätt har du haft nytta och glädje av vattnets speciella egenskaper den senaste veckan?Jag har kokat vatten på spisen, jag har användt ytspänningen när jag bara behövde en droppe vatten.
H2O
2. Vid vilken temperatur är vatten som tyngst?
Vid 4 + C*
3. Varför flyter is och vad har det för betydelse för livet på jorden?Is är lättare än vatten. Om det skulle vara tvärt om så skulle vattnet frysa från botten istället för från ytan. Då skulle det vara större risk att hela sjön blev bottenfryst och då skulle djur och växter i vattnet dö.
4. Vad menas med ytspänning och hur märker vi av den?Ytspänningen håller ihop vattnet i t.ex droppar. Det uppstår när när alla vattenmolekyler dras mot varandra. Det blir som en hinna runt droppen.
5.Förklara vad som menas med vattnets värmekapacitet.
Vattnet har en hög värmekapacitet det innebär att det håller kvar värme bra
6.Berätta hur vatten kommer upp från djupt i marken till växternas blad.
Kapillärkraften gör så att vattnet kan "klättra" upp genom växternas rötter och sedan genom rören i växternas stam.
.På vilka sätt har du haft nytta och glädje av vattnets speciella egenskaper den senaste veckan?Jag har kokat vatten på spisen, jag har användt ytspänningen när jag bara behövde en droppe vatten.
5.3
1. Vad kallas det när en vätska blir till gas utan att den kokar?
Avdunstning
2. Hur ser vattenånga ut?
Den är osynlig.
3. Förklara hur vatten kan avdunsta fast temperaturen är under kokpunkten.
Vissa vattenmolekyler har mer fart än andra och sliter sig loss från vattnet och blir vattenånga fast att det inte kokar.
4. Berätta om de olika delarna i vattnets kretslopp.
1)Vatten avdunstar och stiger från havet.
2) Vattenångan bildar moln med hjälp av kondensation
3) Molnen stiger
4) Molnen blir tunga och det faller ner som snö eller regn
5) Vattnet rinner tillbaka till havet.........
5. Varför kan du inte dricka samma vattenmolekyler som en dinousarie har druckit?
För att vattenmolekylerna bryts ner i olika kemiska reaktioner och när de sätts ihop i vattenmolekyler igen kanske de sitter ihop med andra syre och väteatomer inte samma.
Hjärnan.Varför finns det så lite sötvatten?
Saltvatten blir salt från berggrunden och det är där det mesta vatten kommer ifrån- berggrunde
Avdunstning
2. Hur ser vattenånga ut?
Den är osynlig.
3. Förklara hur vatten kan avdunsta fast temperaturen är under kokpunkten.
Vissa vattenmolekyler har mer fart än andra och sliter sig loss från vattnet och blir vattenånga fast att det inte kokar.
4. Berätta om de olika delarna i vattnets kretslopp.
1)Vatten avdunstar och stiger från havet.
2) Vattenångan bildar moln med hjälp av kondensation
3) Molnen stiger
4) Molnen blir tunga och det faller ner som snö eller regn
5) Vattnet rinner tillbaka till havet.........
5. Varför kan du inte dricka samma vattenmolekyler som en dinousarie har druckit?
För att vattenmolekylerna bryts ner i olika kemiska reaktioner och när de sätts ihop i vattenmolekyler igen kanske de sitter ihop med andra syre och väteatomer inte samma.
Hjärnan.Varför finns det så lite sötvatten?
Saltvatten blir salt från berggrunden och det är där det mesta vatten kommer ifrån- berggrunde
vatten ΔΔΔ
.
s,dkldcmdtrg
4.1
Ge exempel på fyra gaser i luften och ungefär hur mycket det finns av dem.
kväve 78% syre 21% koldioxid 0,04 % ädelgaser 0,93%
Vilken gas finns det mest av i luften?
kväve 78%
Hur stor del av luften är syre?
21%
Ungefär på vilken höjd tar atmosfären slut?
Det finns ingen tydlig gräns men ungeför vid 10 mils höjd.
Vad menas med att luften är tunnare på hög höjd?
Att molykylerna är längre ifrån varandra
Hur kan du ta reda på om en gas är ren syrgas?
Hur ser molekylerna och molekylformlerna ut för syre och kväve?
Ge några exempel på vad vi använder syrgas och kvävgas till.
Hur gör man för att separera de olika gaserna i luften?
På vilka sätt tror du det skulle vara annorlunda på jorden om luften bestod av 100 % syre?
4.2
- Beskriv ozonmolekylen. Vad har den för molekylformel?
- Vad används freoner till?
- Hur bildas marknära ozon och hur påverkar det oss?
- Vad är ozonskiktet och varför är det så viktigt?
- Varför har ozonskiktet blivit tunnare?
- Berätta hur ozonbalansen uppkommer.
- Du är uppfinnare och har hittat på ett nytt kemiskt ämne. Vad bör du tänka på för att undvika att det skadar miljön?
4.3
- Vad heter de fyra vanligaste ädelgaserna?
- Vad menas med att ädelgaserna är ”ädla”?
- Berätta om tre saker som man använder ädelgaser till.
- Vad menas med skyddsgaser? Kan du själv komma på några tillfällen när de kan vara användbara?
- Den första ädelgasen som upptäcktes var argon. Argon betyder ”trög” och ”lat” på grekiska. Försök förklara varför gasen fick det namnet.
4.4
- Vad menas med oxider?
- Ge exempel på några oxider i luften.
- Vad menas med förbränning?
- Ge exempel på några tillfällen när det bildas koldioxid.
- Vad är fotosyntes?
- Varför ökar koldioxidhalten i atmosfären och vad kan det leda till?
- Vad är biobränslen och varför är de bra?
- När Markus körde 20 mil med sin nya bil gick det åt 12 liter bensin. Bensinen vägde 9 kg. Vägde avgaserna från bilen lika mycket, mer eller mindre?
4.5
- När började luftföroreningarna öka kraftigt?
- Vilka oxider orsakar surt regn?
- Vad är smog?
- Var är problemen med smog störst?
- När bildas kolmonoxid och på vilket sätt är den farlig?
- Hur uppkommer surt regn och vad ställer det till med?
- Försök förklara varför det är lättare att minska utsläpp av sot och småpartiklar än av gasformiga oxider.
4.6
- Hur stor del av alla atomer på jordytan är väteatomer?
- Varför användes väte i luftskepp förr i tiden? Varför används det inte längre?
- Vad används väte till idag?
- Många människor tycker det är svårt att skilja på väte och kväve. Vilka likheter finns det mellan dem? Vilka skillnader?
- På jorden är vätgas ovanligt, men i solen och på den stora planeten Jupiter är den mycket vanlig. Försök förklara vad det kan bero på.
labb v.17 kalkvatten
Ny labb
vi har ett ljus i en skål med kalkvatten och ska låta det stå och brinna.
resultat: luset slocknade
4.6
1. Hur stor del av alla atomer på jorden är väteatomer? Svar: 90%
2. Varför används väte i luftskepp förr i tiden? Varför används det inte längre? Svar: Det användes förr för att det var den lättaste gasen ämnet. Men det var mycket brand farligt så det ersattes med helium.
3. Vad används väte till idag? Svar: Det kan användas till att tilvärka margarin och det behövs när man tillvärkar olika kemikalier.
4. Många människor tycker det är svårt att skilja på väte och kväve. Vilka likheter finns det mellan dem? Vilka skillnader? Svar: Likheter och skillnader: Kväve kan inte brinna. Men kväve är den lättaste gasen. Likheter: Båda finns i luften och de sammarbetar och skapar vatten.
Hjärna: På jorden är vätgas ovanlig, men i solen och på den stora planeten Jupiter är den mycket vanlig. Försök förklara vad det beror på. Svra: Det beror på att vätgas är den lättaste gasen och i rymden är det vakuum.
2. Varför används väte i luftskepp förr i tiden? Varför används det inte längre? Svar: Det användes förr för att det var den lättaste gasen ämnet. Men det var mycket brand farligt så det ersattes med helium.
3. Vad används väte till idag? Svar: Det kan användas till att tilvärka margarin och det behövs när man tillvärkar olika kemikalier.
4. Många människor tycker det är svårt att skilja på väte och kväve. Vilka likheter finns det mellan dem? Vilka skillnader? Svar: Likheter och skillnader: Kväve kan inte brinna. Men kväve är den lättaste gasen. Likheter: Båda finns i luften och de sammarbetar och skapar vatten.
Hjärna: På jorden är vätgas ovanlig, men i solen och på den stora planeten Jupiter är den mycket vanlig. Försök förklara vad det beror på. Svra: Det beror på att vätgas är den lättaste gasen och i rymden är det vakuum.
4.5
1. När började luftföroreningarna öka kraftigt?
De senaste 200 åren.
2. Vilka oxider orsakar surt regn?
Svaveloxider och kväveoxider
xid finns inte naturligt i luften därför räk
3. Vad är smog?
När när städer har långa perioder av vindstilla väder kan inte fabriksrök och bilavgaser spädas ut i friska luften utan stannar över städerna. Om det då är dimma samtidigt håller dimmans små vattendroppar kvar giftiga gaser och sotpartiklar. Resultatet blir en giftig dimma som kallas smog.
4. Vad är problemen med smog störst?
I Los Angeles, Aten och Tokyo.
5. När bildas kolmonoxid och på vilket sätt är den farlig?
Kolmonoxid bildas när ett ämne som inehåller kolatomer brinner när det inte finns tillräckligt med syreatomer. Då får bara varje kolatom 1 syreatom istället för 2. Då bildas kolmonoxid CO. Kolmonoxid finns inte naturligt i luften därför räknas det som en luftförorening. Om man får kolmonoxid i sig fastnar det i de röda blodkropparna och hindrar dem från att transportera syre. Då kvävs kroppen även fast att det finns syre i luften och lugorna fungerar. Kolmonoxid kan skapas om man glömmer öppna spjället i öppna spisen eller låter bilen stå på i ett stänht garage.
6. Hur uppkommer surt regn och vad ställer det till med?
Det uppkommer när svaveloxider eller kväveoxider reagerar med vattnet i luften. Surt regn kan försura sjöar och marker så att fisk dör växter får svårt att få näring.
hjärnan. Försök förklara varför det är lättare att minska utsläpp av sot och småpartiklar än av gasformiga oxider.
Sot och småpartiklar kan stoppas av filter i fabriker oxider är gaser och kan inte stoppas av några filter.
De senaste 200 åren.
2. Vilka oxider orsakar surt regn?
Svaveloxider och kväveoxider
xid finns inte naturligt i luften därför räk
3. Vad är smog?
När när städer har långa perioder av vindstilla väder kan inte fabriksrök och bilavgaser spädas ut i friska luften utan stannar över städerna. Om det då är dimma samtidigt håller dimmans små vattendroppar kvar giftiga gaser och sotpartiklar. Resultatet blir en giftig dimma som kallas smog.
4. Vad är problemen med smog störst?
I Los Angeles, Aten och Tokyo.
5. När bildas kolmonoxid och på vilket sätt är den farlig?
Kolmonoxid bildas när ett ämne som inehåller kolatomer brinner när det inte finns tillräckligt med syreatomer. Då får bara varje kolatom 1 syreatom istället för 2. Då bildas kolmonoxid CO. Kolmonoxid finns inte naturligt i luften därför räknas det som en luftförorening. Om man får kolmonoxid i sig fastnar det i de röda blodkropparna och hindrar dem från att transportera syre. Då kvävs kroppen även fast att det finns syre i luften och lugorna fungerar. Kolmonoxid kan skapas om man glömmer öppna spjället i öppna spisen eller låter bilen stå på i ett stänht garage.
6. Hur uppkommer surt regn och vad ställer det till med?
Det uppkommer när svaveloxider eller kväveoxider reagerar med vattnet i luften. Surt regn kan försura sjöar och marker så att fisk dör växter får svårt att få näring.
hjärnan. Försök förklara varför det är lättare att minska utsläpp av sot och småpartiklar än av gasformiga oxider.
Sot och småpartiklar kan stoppas av filter i fabriker oxider är gaser och kan inte stoppas av några filter.
4.4
1.Vad menas med oxider i luften?
Svar: Oxider är kemiska föreningar där syreatomer sitter ihop med något annat atomslag.
2. Ge exempel på några oxider i luften.
Svar: Kväveoxider, koldioxider och syreoxider.
3. Vad menas med förbränning?
Svar: När ett ämne brinner sätts ämnets atomer alltid ihop med syreatomer. Den typen av kemisk reaktion kallas för förbränning.
4.Ge exempel på några tillfällen när det bildas koldioxid.
Svar: Koldioxid skapas av ämnen som har kolatoomer, t.ex plast , ved och bensin. Så när dom brinner blir det koldioxid. Det bildas också när människor andas ut.
5.Vad är fotosyntes?
Svar: Det är när växterna omvandlar koldioxid till socker genom att andvända kolatomerna. När sockret omvandlas till
syre som släpps ut i luften igen, det är en kemisk reaktion alltså fotosyntes.
6.Varför ökar koldioxidhalten i atmosfären och vad kan det leda till.
Svar: Den ökar pga alla avgaser vi människor släpper ut som svävar upp i atmosfären och gör så att det blir varmare på jorden.
7.Vad är biobränslen och varför är de bra?
Svar: Biobränslen är bra för att det gör så att det inte kommer ut så mycket avgaser från bilar och sådant.
Men biobränslen är gjort av trä så det blir ändå mycket koldioxid för att det är mindre träd som omvandlar koldioxiden till syre.
8.Hjärna. Avgaserna väger mindre än bensinen för att bensiner blir en gas och det är lättare.
4.2
1. ozyn är en gas där varje molekyl är byggd av tre syreatomer
Molekylformeln är O³
2. Freoner används som kylämne i kylskåp och frysboxar.
3. Marknära ozon är skadligt och bildas när solen lyser på bilavgaser
4. ozonskiktet finns ett par mill upp i atmosvären. Det skyddar oss mot solens farliga farliga ultraviolleta lus.
5. för att ozonskiktet skadas av freoner och avgaser från flygplan.
6. Ozoin bildas när det starka solljuset högt uppe i atmosfären bryter sönder syremolekyler så att det bildas fria syreatomer. Ozonmolekyler bryts hela tiden isär och sätts ihop, bryts isär och säts ihop det bildar en balans.
7. Att det inte ska finnas freon i ämnet som skadar ozonlagret
Molekylformeln är O³
2. Freoner används som kylämne i kylskåp och frysboxar.
3. Marknära ozon är skadligt och bildas när solen lyser på bilavgaser
4. ozonskiktet finns ett par mill upp i atmosvären. Det skyddar oss mot solens farliga farliga ultraviolleta lus.
5. för att ozonskiktet skadas av freoner och avgaser från flygplan.
6. Ozoin bildas när det starka solljuset högt uppe i atmosfären bryter sönder syremolekyler så att det bildas fria syreatomer. Ozonmolekyler bryts hela tiden isär och sätts ihop, bryts isär och säts ihop det bildar en balans.
7. Att det inte ska finnas freon i ämnet som skadar ozonlagret
4.1
1. Kväve 78% syre 21% Ädelgaser 0,93% och koldioxid 0,04 det är 4 st gaser som finns i luften.
2. kväve 78%
3. 21%
4. 10 mil
5. Då är molykylerna längre ifrån varandra.
6. Om vi tar en glödande trästicka och stoppar ner den i ren syrgas börjar stickan brinna.
7. för kväve är det N² och för syre är det O².
8. Med kvävgas kan man kväva eld, och syrgas används i industrin.
9. Först kyller man luften så kraftigt att den blir flyttande sedan kan man utnyttja att gaserna har olika kokpunkt och skilja dem åt genom destillation.
2. kväve 78%
3. 21%
4. 10 mil
5. Då är molykylerna längre ifrån varandra.
6. Om vi tar en glödande trästicka och stoppar ner den i ren syrgas börjar stickan brinna.
7. för kväve är det N² och för syre är det O².
8. Med kvävgas kan man kväva eld, och syrgas används i industrin.
9. Först kyller man luften så kraftigt att den blir flyttande sedan kan man utnyttja att gaserna har olika kokpunkt och skilja dem åt genom destillation.
eeehhh
järn e ett grund ämne, alla föremål har ett grundämne
Atomos det grekika ordet för det som inte kan delas.
Atom grundenhet som normalt inte går att dela.
1. alla ämnen består av atomer som kan kombineras med varandra på olika sätt.
2. atomer av samma ämne ser exakt likadana ut.
3.atomer av 2 eller fler olika amnen kan sättas ihop och bilda nya ämen.
elektroner små partiklar utanför atomkärnan med negativ elektrisk laddning.
Atom kärnan hos guld har positiv laddning.
elektronmoln är regioner som motsvarar olika energinivåer där elektronerna rör sig.
en kemisk förendring är ett rent ämne där molykylerna e sammansatta av 2 eller flera grundämnen.
molykylen är den minsta enheten av en förening so fortfarande har ämnets egenskaper.
kemiska ämnen betecknas med en eller 2 bokstäver frän ämnets latinska namn.
S svavel (sulfur)
CU koppar (cuprum)
siffran i bokstavens nederkant visar antalet atomer i grundämnet.
Atomos det grekika ordet för det som inte kan delas.
Atom grundenhet som normalt inte går att dela.
1. alla ämnen består av atomer som kan kombineras med varandra på olika sätt.
2. atomer av samma ämne ser exakt likadana ut.
3.atomer av 2 eller fler olika amnen kan sättas ihop och bilda nya ämen.
elektroner små partiklar utanför atomkärnan med negativ elektrisk laddning.
Atom kärnan hos guld har positiv laddning.
elektronmoln är regioner som motsvarar olika energinivåer där elektronerna rör sig.
en kemisk förendring är ett rent ämne där molykylerna e sammansatta av 2 eller flera grundämnen.
molykylen är den minsta enheten av en förening so fortfarande har ämnets egenskaper.
kemiska ämnen betecknas med en eller 2 bokstäver frän ämnets latinska namn.
S svavel (sulfur)
CU koppar (cuprum)
siffran i bokstavens nederkant visar antalet atomer i grundämnet.
materia
man kan åka på vatten man kan skära i vatten, alltså att vatten kan ha olika egenskaper
vatten upträder i 3 olika faser flytande fast och gasform, och det man brukar kala det här för e is, vatten,ånga
en fast form har en
fasta ämnen består av molykyler
fasta ämnen har en form, och en volym.
vätska har ingen form dom anpasar sig efter omgivningen
viskositet e hur seg en vätska e.
gasfasen e en ånga har ingen bestämd form och inte heler någon bestämd volym.
när gaser kondenserar så blir det vätska igen.
en gas kan expandera och komrimera.
ju varmare gas destå mer rör sig molykylerna.
plasma finns i stjärnorna, och solen.
det e när ångan blir jätte varm så blir det plasma.
det finns plasma i lysrör.
smältpunkten äe när ett fast ämne blir till flytande.
vatten upträder i 3 olika faser flytande fast och gasform, och det man brukar kala det här för e is, vatten,ånga
en fast form har en
fasta ämnen består av molykyler
fasta ämnen har en form, och en volym.
vätska har ingen form dom anpasar sig efter omgivningen
viskositet e hur seg en vätska e.
gasfasen e en ånga har ingen bestämd form och inte heler någon bestämd volym.
när gaser kondenserar så blir det vätska igen.
en gas kan expandera och komrimera.
ju varmare gas destå mer rör sig molykylerna.
plasma finns i stjärnorna, och solen.
det e när ångan blir jätte varm så blir det plasma.
det finns plasma i lysrör.
smältpunkten äe när ett fast ämne blir till flytande.
