Hjärtat
1. De 2 blodkärl som för blodet till och från hjärtat kallas artärer och kapillärer.
2. De små blodkärl som cellerna tar syre från kallas kapellerer.
3. De 4 hålrumen som finns i hjärtat heter förmak och kammare.
4. Hjärtat jobbar väldigt hårt därför förses det ständig med syre och näring såkallade
5. Det lilla kretsloppet pumpas från halva högra halvan av hjärtat, det går till lungorna dör blodet tar upp syre och avger koldioxid. sedan far det syrelika blodet tillbaks till det vänstra halvan av hjärtat.
6. När hjärtat drar ihop sig så åker blodet ut i kroppen och till lungorna och sen när det kommer tillbaka så är det fult av syre.
7. Muskel pumpen pressar blodet framåt i venerna. Fickklafferna hindrar blodet att rinna tillbaks.
8. När vi vilar går 25% blod till tarmarna 20 % till njurarna och 15 % går till hjärnan.
9.För att då använder vi inte musklerna i benen och då kan inte musklerna pressa på venerna så att blodet åker uppåt mot hjärtat. Då får inte hjärnan tillräckligt med syre och blod så då svimmar man.
2. De små blodkärl som cellerna tar syre från kallas kapellerer.
3. De 4 hålrumen som finns i hjärtat heter förmak och kammare.
4. Hjärtat jobbar väldigt hårt därför förses det ständig med syre och näring såkallade
5. Det lilla kretsloppet pumpas från halva högra halvan av hjärtat, det går till lungorna dör blodet tar upp syre och avger koldioxid. sedan far det syrelika blodet tillbaks till det vänstra halvan av hjärtat.
6. När hjärtat drar ihop sig så åker blodet ut i kroppen och till lungorna och sen när det kommer tillbaka så är det fult av syre.
7. Muskel pumpen pressar blodet framåt i venerna. Fickklafferna hindrar blodet att rinna tillbaks.
8. När vi vilar går 25% blod till tarmarna 20 % till njurarna och 15 % går till hjärnan.
9.För att då använder vi inte musklerna i benen och då kan inte musklerna pressa på venerna så att blodet åker uppåt mot hjärtat. Då får inte hjärnan tillräckligt med syre och blod så då svimmar man.
Musklerna
1. De tre olika muskeltyperna är skelettmuskler, glatta muskler och hjärtmuskler.
2. Vi styr våra sklettmuskler med hjälp av vår vilja. De andra musklerna kan vi inte kontrolera med vår vilja.
3. Om man tränar hårt hinner blodet inte transportera dit tillräckligt med syre. Musklerna får då syrebrist.
4. När vi böjer armen drar böjmuskeln biceps ihop sig. Sammtidigt som sträckmuskeln triceps slappnar av. När vi sträcker armen är det tvärt om.
5. Träning gör så att musklerna får fler ererskiverk i muskelcellerna. ju fler energivärk,destå mer energi kan muskelcelerna frigöra. efter en lång tids hård träning kan energi värken i muskelcellerna ha tredubblats.
6.Om du värmer upp ordäntligt inför en träning så kan du motvärka träningsvärk. Stretching, det vill säga att efter träningen töja ut de muskler som dragit ihop sig.
7. Vissa muskelfibrer kan dra ihop sig väldigt snabbt, medan andra drar ihop sig långsamt. De långsamma muskelfibrerna är uttåliga och orkar arbeta längre än de snabba.
8.
2. Vi styr våra sklettmuskler med hjälp av vår vilja. De andra musklerna kan vi inte kontrolera med vår vilja.
3. Om man tränar hårt hinner blodet inte transportera dit tillräckligt med syre. Musklerna får då syrebrist.
4. När vi böjer armen drar böjmuskeln biceps ihop sig. Sammtidigt som sträckmuskeln triceps slappnar av. När vi sträcker armen är det tvärt om.
5. Träning gör så att musklerna får fler ererskiverk i muskelcellerna. ju fler energivärk,destå mer energi kan muskelcelerna frigöra. efter en lång tids hård träning kan energi värken i muskelcellerna ha tredubblats.
6.Om du värmer upp ordäntligt inför en träning så kan du motvärka träningsvärk. Stretching, det vill säga att efter träningen töja ut de muskler som dragit ihop sig.
7. Vissa muskelfibrer kan dra ihop sig väldigt snabbt, medan andra drar ihop sig långsamt. De långsamma muskelfibrerna är uttåliga och orkar arbeta längre än de snabba.
8.
Skelettet
1. skelettet ger oss stadga. I skelettet laggras många viktiga mineraler. Framför allt kalcium och fosfat.
2.kulleder gör att benen kan röra sig i flera riktningar.
Gångjärns ledder finns i fingrar och tår och gör att lederna kan böjas upp och ner.
3. I den röda benmergen bildas alla röda och vita blodkroppar
4. Skelettets ytre del är hårt och kompakt medans den inre skelett bennet är mjukt och poröst.
5. Benhinan fförser benets celler med näring och syre.
6. Om man lyfter fel eller för tungt så kan delar av
7. När celler i benet dör ersetts det av nya. Det finns både celler som bygger upp och celler som bryter ner bennet.
tackvare det så kan benet ständigts bygga om, och hela skelettet kan förundan förnyas.
8. Ledvätska smörjer lederna så att det lättare kan glida mot varandra. Ledbanden sitter runt lederna och håller ihop bennen. Det finns ledbrosk på varje enda av bennen för att dom inte ska nötas ut.
9.
2.kulleder gör att benen kan röra sig i flera riktningar.
Gångjärns ledder finns i fingrar och tår och gör att lederna kan böjas upp och ner.
3. I den röda benmergen bildas alla röda och vita blodkroppar
4. Skelettets ytre del är hårt och kompakt medans den inre skelett bennet är mjukt och poröst.
5. Benhinan fförser benets celler med näring och syre.
6. Om man lyfter fel eller för tungt så kan delar av
7. När celler i benet dör ersetts det av nya. Det finns både celler som bygger upp och celler som bryter ner bennet.
tackvare det så kan benet ständigts bygga om, och hela skelettet kan förundan förnyas.
8. Ledvätska smörjer lederna så att det lättare kan glida mot varandra. Ledbanden sitter runt lederna och håller ihop bennen. Det finns ledbrosk på varje enda av bennen för att dom inte ska nötas ut.
9.
testa dig själv s.301
1. Vilka tre lager består huden av?
Svar: Överhud, Läderhuden och sedan Underhuden.
2. Vad lagras det mesta av vårat fell?
Svar: Det är Underhuden som gör mest fell och fettet gör så att man skyddar mot skyla och värme.
3. Varför gör det inte ont att klippa håret?
Svar: Det gör inte ont för att det är döda celler man klipper av och dom har ingen känsel.
4. Vilken funktion har pigmentcellerna?
Svar: Dom gör så att man inte skadas av solen och gör så att vi blir bruna och bestämmer vilken hårfärg man ska ha.
5. Hur påvärkas huden av tobaksrökning?
Svar:
6. På vilka sett kan huden reglera vår kroppstemeratur?
Svar: Den kan regelera den när vi svettas och då blir vi blöda och avskyla.
7. Vad är malignt melanom?
Svar: Malignt melanom är en slags hudkancer som har blivit vanligt de senaste årtionde, Man ska inte sola för mycket.
8. Rida och beskriv funktionen hos de olika delarna i de tre hudlagren.
Svar:
9 Varför har vi mönster på fingrarana?
Svar: Vi har möntrer på fingrarna för att få ett bra fuktat grepp när vi rör något så fastnar fettet och ger ett avtryck.
Svar: Överhud, Läderhuden och sedan Underhuden.
2. Vad lagras det mesta av vårat fell?
Svar: Det är Underhuden som gör mest fell och fettet gör så att man skyddar mot skyla och värme.
3. Varför gör det inte ont att klippa håret?
Svar: Det gör inte ont för att det är döda celler man klipper av och dom har ingen känsel.
4. Vilken funktion har pigmentcellerna?
Svar: Dom gör så att man inte skadas av solen och gör så att vi blir bruna och bestämmer vilken hårfärg man ska ha.
5. Hur påvärkas huden av tobaksrökning?
Svar:
6. På vilka sett kan huden reglera vår kroppstemeratur?
Svar: Den kan regelera den när vi svettas och då blir vi blöda och avskyla.
7. Vad är malignt melanom?
Svar: Malignt melanom är en slags hudkancer som har blivit vanligt de senaste årtionde, Man ska inte sola för mycket.
8. Rida och beskriv funktionen hos de olika delarna i de tre hudlagren.
Svar:
9 Varför har vi mönster på fingrarana?
Svar: Vi har möntrer på fingrarna för att få ett bra fuktat grepp när vi rör något så fastnar fettet och ger ett avtryck.
